Dalsjöfors fabriker

Almedahls fabriker — *Barn ståendes vid spinnmaskinerna, barnarbete var vanligt förekommande på många fabriker. Dalsjöfors var inget undantag, de yngsta var inte mer än kanske 12-14 år.*
*Året är 191*1.
källa:Textilmuseet

Det är mycket tack vare textilindustrin Dalsjöfors kan växa som samhälle. Järnvägen är förstås också en central aspekt. Folk kan ta sig till och från jobbet på ett smidigare sätt än tidigare. 1897 startar fabriken sin verksamhet, grundarna är Henning Wenander, Herman Jansson och Martin Wenander. Först under namnet Linväveriet Dalsjöfors Vävferi AB.

22 år senare heter fabriken Almedahl, ett resultat av en fusion mellan Almedahl och Dalsjöfors. Almedahl hade sin bas i Göteborg vid Mölndalsån. Närmare bestämt i stadsdelen Krokslätt, vid den tiden tillhörande Örgryte socken. Här låg från 1848 linspinneri och appreturverk(efterarbete av textilier). Kraften i Mölndalsån var mycket stark, betydligt starkare än i Sågebäcken som rinner genom Dalsjöfors. Detta kom dock att lösas med tiden, turbiner installerades. Inte långt senare installerades en ångmaskin för ytterligare effektivisering. Turbinerna räckte således inte till.

Depressionen och börskrachen som följer 1929 drabbar branschen svårt. Samma år sker en större sammanslagning med andra företag. Dessa är Holma-Helsinglands Linspinneri, Marks Linnemanufaktur AB och Häggådalens Mekaniska Linneväfverier AB. Dessa företag var ledande i landet gällande linne vid tiden för sammanslagningen. Syftet med detta var att öka de då allt sjunkande resultaten på fabriken i Dalsjöfors. De flesta i Dalsjöfors jobbade på fabriken, ung som gammal.

Detta är något som en av bilderna illustrerar ganska väl. En del arbetade inom industrin hela livet.

Sent 1950-tal avvecklas verksamheten i Göteborg, centralisering till Dalsjöfors sker.

Detta avseende all beredning, lager och linnevaruförsäljning. Flyttar till orten gör även huvudkontoret.

Dalsjöfors var även en egen kommun från 1952. 15 år senare uppgick det i Dalsjöfors landskommun.

På det sättet kunde orten styra sig själv och ta egna beslut i olika frågor. Från 1974 hör den till Borås kommun, nu Borås stad. Det textila arvet lever vidare genom att fabriksbyggnaderna finns bevarade. Här finns även ett fabriksmuseum. Museet är en del av Textilmuseet men butiken är privatägd.