
En solig söndag sista helgen i september gav jag mig ut på ännu en av mina turer i Sjuhärad. Som alltid med cykeln som den trogna följeslagaren. Kinnarumma var en för mig ganska okänd ort som endast passerats när man åker på R41 mot Varberg. Det är en av de sista orterna innan man kommer in i Marks kommun. Grannsocknen Skephult tillhör däremot Mark men nog om det, den byn kommer jag garanterat också att besöka vid tillfälle. Sagt och gjort så styrde jag kosan mot Kinnarumma, en fantastiskt fin tur som gick via Kråkered genom skogarna och dalen ner mot Kinnarumma. I de största backarna kändes det nästan som att jag befann mig i Nordnorge. En upplevelse för både kropp och själ med andra ord! Väl på plats i Kinnarumma öppnade sig stora, vackra åkermarker och strax därefter passerade jag ett villaområde. Vid kyrkan stannade jag till och tog den soliga bilden ovan. I ett tidigare inlägg skrev jag om grannsocknen Seglora och dess kyrka. Det som de båda ursprungliga kyrkorna har gemensamt är att de har flyttats till andra orter. Seglora gamla kyrka stås att finna på Skansen i Stockholm medan Kinnarumma gamla kyrka står i Ramnaparken i Borås. Kyrkan på bilden är faktiskt en av Sjuhärads yngsta kyrkor. Minst två kyrkor ska ha stått där dagens kyrka står. Jag tog mig en runda på kyrkogården och begrundade miljön. Tyvärr var kyrkan stängd så ett besök inomhus gick inte att göra, det får bli en annan gång. Vad kommer det sig att det dröjde ända till 1940 innan denna kyrka byggdes? Förslag om byggnation av en stenkyrka framfördes i stort sett under hela 1800-talet. Viktigt var även att den nya kyrkan skulle ligga mer centralt i byn, av dessa planer blev inget av. 1852 hade ägaren till Rydboholmsfabriken(Sven Eriksson)byggt en egen kyrka. Därav kom det att ta sin tid innan det var möjligt att bygga en ny kyrka i församlingen, Kinnarumma församling. 1907 uppfördes en kyrka på en kulle ett stenkast från platsen där dagens kyrka stod. Marken var emellertid instabil och fukt gjorde att stenen kom att ta skada. 1940-42 hade Kinnarumma två kyrkor nästan bredvid varandra. 1942 kom att bli det år som tornet sprängdes till den vittrande kyrkan i tegel. Slutligen, besök gärna Kinnarumma för den fina naturen och bygdens rika historia. Det finns många guldkorn i kommunen!