Kalhygget-tomhetens plats

Kalhygge på Ryda ett stenkast ifrån Borås. Bortom hygget kan Öresjö skönjas spegelblank en mild lördag i december. Väl uppe på höjden möttes jag av detta kalhygge.

Kalhyggen ger mig blandade känslor, visst förstår jag att virke behövs till diverse träprodukter såsom papper och bord. Varför det på alltfler ställen avverkas såpass kraftigt förstår jag däremot inte. Det måste ju finnas någon kvot på hur mycket som får avverkas! Många djur är helt beroende av skogens värmande och skyddande grönska. När skog avverkas i för hög takt så kommer den biologiska mångfalden såväl som eko systemet på sikt att påverkas negativt. Det som slog mig under lördagens hajk var hur öppet och tomt det var. All näring kändes som bortblåst och det enda som hördes var vinden och grenar som knakade under mina fötter. Utsikten mot sjön var visserligen fin men tyvärr hjälper inte det den nu avverkade skogen!

Publicerad av Historiebloggen

En historieintresserad 31-åring som gärna besöker gamla kyrkor och andra historiska platser. Studerar för närvarande C-kursen i arkiv och informationsvetenskap och har ett särskilt intresse för gamla kartor. Med denna blogg vill jag locka folk att ge sig ut för att upptäcka spännande platser i vårt vackra landskap!

Lämna en kommentar

Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång