
De vita vidderna och snön syns så långt ögat kan nå. Några människor gick att notera på gårdagens promenad men på Främgärde var det ödsligt, sånär som på en galande tupp och en skällande hund. Det som slår en under promenaden över Främgärde är hur högt beläget det är. Jag ser ända bort till Borhult och Hyberg(gamla gårdsnamn inom Brämhult i likhet med Främgärde) Undrar om de som brukar sin jord har tid och ork att beundra utsikten. Någon stund över har de säkert. Idag är det långtifrån alla som lever på småskaligt jordbruk. Undrar hur livet kan ha tett sig här 1830? Inflyttningen till städerna och emigrationen till Amerika hade ännu inte kommit igång. Med det sagt levde de flesta av de som bodde här på att bruka sin jord, kanske sålde de varor på marknader såsom hantverk och dylikt. Klyftan mellan staden och landsbygden var väldigt stor på olika sätt. Idag är det alltfler på landsbygden som har dragit in fiberanslutning och långtifrån alla lever på sitt jordbruk. Landsbygden är en viktig del av samhället som måste få fortsätta att leva!