Gårdagens utflykt gick till Marks kommun, i folkmun även kallat Tygriket. För att vara mer exakt så besöktes Fritsla, Kinna och Skene. Dessa tre orter utgör således endast en begränsad del av Tygriket. På sikt vill jag förövrigt besöka kommunens alla byar och orter. Kinna och Skene är de två större samhällena där som jag förstått det Kinna utgör själva centralorten i kommunen. Varför kallas då området för Tygriket? Jo, det har att göra med hemväveri, förläggarverksamhet och de sedan mer storskaliga textilindustrier som växer fram under 16, 17 och 1800-talet. Förläggaren Sven Erikson(1801-1866) växte upp på gården Stämmemad strax utanför Kinna. Rydboholms mekaniska väveri och Rydals mekaniska spinneri grundades av honom 1834 respektive 1853. Eriksson hade en stor maktposition inte minst utifrån att Sverige vid denna tid var ett utpräglat klassamhälle. Arbetaren hade inte mycket att säga till om i förhållande till sina förmän och i synnerhet inte till fabriksägaren. För avgränsningens skull tänkte jag ge en kort översikt om Kinnas historia. Kinna är en ort eller för att vara mer precis så är det faktiskt en så kallad köping. Vid kommunreformen 1862 så inrättas det som då hette Kinna landskommun. Drygt 60 år senare blev Kinna municipalsamhälle i landskommunen. Kinna blir en köping 1947 och kommer att uppgå i Marks kommun 1971. En köping är ett mellanting mellan stad och landskommun. Förenklat skulle man kunna säga att Kinna var för litet för att kallas stad men för stort för att vara en by. Ett besök till Kinna och Marks kommun rekommenderas varmt, här finns något för alla!
Historia-bloggen för historienördar 