Förra veckan spenderades i Stockholm och vistelsen var kopplad till mitt nya jobb som arkivkonsult. I Stockholm fick jag nämligen mitt första konsultuppdrag vilket var väldigt spännande. Givetvis jobbade jag inte dygnet runt, eftermiddagarna och kvällarna spenderades på ”tuben” och till fots när jag såg mig om i den kungliga huvudstaden. Slottet är ju givet kort att besöka och hade jag varit i Stockholm enbart för sightseeing så skulle ett besök därinne förstås ha varit häftigt. Arkitekten Nicodemus Tessin den yngre (1654-1728) var upphovsmannen bakom slottet. Planen var att uppförandet av slottet skulle ta sex år men av olika skäl tog det istället nästan sextio år innan det stod klart. Det främsta skälet kom att vara pengabrist. Slottet är byggt i barock och rokokostil som samsas sida vid sida. Idag används huset inte längre som bostad men aktivitet råder här i högsta grad. Källor: https://www.kungligaslotten.se/artiklar-film-360/kungliga-slottet/2018-08-15-ur-historien–kungliga-slottet.html

Norra Säms kyrkoruin är naturskönt belägen vid Sämsjöns norra strand, i Herrljunga kommun. I söndags var det en väldig tur med vädret, det var en solig och uppfriskande dag. Kyrkoruinen i Norra Säm har medeltida anor, närmare bestämt från 1200-talet. Kyrkan var i bruk ända fram till 1843 då den lämnades åt sitt öde och började allteftersom tiden gick att förfalla. En rejäl upprustning av kyrkoruinen gjordes tidigt 1930-tal och man känner verkligen historiens vingslag när man vandrar runt vid ruinen. Varför lät man då denna kyrka lämnas åt sitt öde? Antagligen hade befolkningen i socknen vuxit så pass mycket att kyrkan på 1800-talet inte räckte till storleksmässigt. I närliggande Skölvene uppfördes 1843 en kyrka och blev gemensam för såväl Norra Säm som för Skölvene socken. Vem som byggde kyrkan i Norra Säm har jag inte hittat någon direkt fakta kring men jag gör gärna mer efterforskningar i frågan. Vad vi däremot vet är att kyrkans roll var betydande i samhället från medeltiden och en hyfsad bit in på 1900-talet. Under medeltiden vandrade pilgrimer mellan olika kyrkor. En central plats för pilgrimer att besöka var domen i Nidaros i Norge. Skulle Norra Säms kyrka kunna ha varit en plats som passerande pilgrimer stannade till vid på vägen till Norge? Många frågor dyker upp vid ett besök vid en plats som Norra Säm, oftast blir frågorna fler än svaren. En rundtur i Herrljungabygden rekommenderas varmt såväl för den historieintresserade som för den djur och naturintresserade. Det finns mycket att se och upptäcka!

Källor:https://www.herrljunga.se/uppleva-och-gora/fornlamningar-och-hembygd/norra-sams-kyrkoruin.html

https://www.vastsverige.com/herrljunga/produkter/norra-sams-kyrkoruin/

Timmele är en liten fin by som är belägen cirka 1 mil norr om Ulricehamn, på vägen mot Falköping. Precis när man kommer in i samhället ligger den lokala pizzerian, vid första anblick skulle det kunna vara som i vilken annan by som helst. Skenet kan som bekant bedra, ovanför pizzerian ligger nämligen dels ett järnåldersgravfält samt fyra så kallade ”hålvägar”. Min första tanke är att det måste röra sig om väldigt många som har passerat förbi det gamla vadstället över Ätran och att en del av dessa varit hästburna. Strax nedanför hålvägarna rinner således Ätran som fortsätter uppströms mot Falbygden. Hålvägarna i Timmele är en av Sveriges bäst bevarade och är en del av den ”röjda vägen” eller ridvägen om man så vill. Detta har i sin tur gett namnet åt det härad som Timmele ligger i, Redvägs härad. Det är ett stort härad som innefattar ett flertal byar inom Ulricehamns kommun och även några inom Falköpings kommun. Gravfältet och hålvägarna skulle kunna vara samtida men sistnämnda har formats av mänsklig påverkan och antagligen även större klimatförändringar. Oavsett hur det ligger till med den saken så är platsen väl värd ett besök. Källor:http://wadbring.com/historia/sidor/timmele.HTML , https://kulturvagen.se/halvagarna-i-timmele/

Det är sällan jag äter på Café Viskan eller som många säger ”Viskan” men ibland händer det. Under den varmare delen av året är det många som avnjuter en fika eller mat ute på Sandwalls plats. Den här dagen satt jag således inomhus. Eftersom jag var lite småhungrig beställde jag in en grillad smörgås. Bemötandet i kassan var som alltid gott men den grillade smörgåsen var ingen större sensation för smaklökarna. 119 kr kostade denna smörgås, för det priset hade jag räknat med en smakupplevelse utöver det vanliga. Tyvärr var det ett ganska torrt bröd, medioker pesto, lite halvtråkiga tomater och en ganska smaklös pesto som jag fick för 119 kr. Med en saftig Ciabatta eller Focaccia hade mitt betyg blivit högre. Viskan är emellertid ganska överprisat (även när det inte är lågkonjunktur). Deras fikabröd håller dock en högre standard än deras grillade smörgås. Smaken är såklart delad men den här smörgåsen föll inte riktigt mig i smaken och det höga priset gjorde inte att den blev godare. Är man ute efter en god cheesecake eller muffins kan det dock vara värt ett besök!

Grön tårta är nuförtiden mer känd under namnet Prinsesstårta, på bilden ser vi en mindre variant i form av en Prinsessbakelse. Bakelsen intogs förövrigt på Gunnars konditori i Ulricehamn. Skaparen av grön tårta var hushållsläraren, skribenten och skolgrundaren Jenny Åkerström (1867-1957). En hushållskola för flickor startades 1907 i Stockholm. Vid skolan gick Astrid, Margareta och Märta, döttrar till prins Carl (1861-1951) och prinsessan Ingeborg (1897-1951). För den breda massan kom hon att bli känd för ett flertal kokböcker såsom Prinsessornas kokbok vilken gavs ut 1929. Hur var det nu med den delikata tårtan? Jo, originalreceptet skrevs samma år som boken gavs ut och hette kort och gott grön tårta. De tre prinsessorna vid hushållsskolan visade sig vara mycket förtjusta i den gröna tårtan och därmed kom den att få sitt vedertagna namn, Prinsesstårta. Tårtan serveras på allt från kalas, bröllop och konfirmationer men två stora skillnader mellan originalreceptet och dagens tårta är sylten och marsipanen. I Jenny Åkerströms recept var det istället färgad mandelmassa som täckte tårtan. Hennes böcker översattes efter några år till engelska och nådde så småningom en amerikansk publik i samband med lanseringen i USA. Hushållskolor hade sin storhetstid från 1910 och 20-talen men på 1960-talet så hade de spelat ut sin roll i det svenska samhället när alltfler kvinnor kom ut i arbetslivet. Det finns med andra ord en hel del kuriosa och historia kopplat till såväl Åkerström som det smakfulla bakverket. Det kan vara värt att fundera på nästa gång du äter en tårtbit!

Källor:https://skbl.se/sv/artikel/JennyAkerstrom https://www.ica.se/artikel/prinsesstarta-historia/