Asim Hodzic-Sevdalinka

Asim Hodzic under en konsert på Blå Stället i Angered strax utanför Göteborg. Hodzic spelar traditionell Sevdah/Sevdalinka, musikstilen brukar kallas för bosnisk blues och har anor från 1500-talet.

Bosnien-Hercegovina var under flera sekler en del av det Osmanska riket (dagens Turkiet). Det osmanska arvet har speglat av sig på många sätt i den bosniska kulturen. Både i form av turkiska låneord, mat, arkitektur men inte minst musik. Instrumentet som Hodzic spelar på är en så kallad Saz eller långhalsluta. Instrumentet har en lång historia och det var osmanerna som tog det till Bosnien på 1500-talet. Hodzic gav oss i publiken en historisk översikt kring det osmanska kulturarvet och berättade att Sevdalinka handlar om obotlig kärlek och vad den kan göra med en människa. Trots att han hade ett väldigt koncentrerat ansiktsuttryck under konserten är det alltså ett positivt budskap om kärlek, på det stora hela. Sammanfattningsvis, detta var en kulturupplevelse utöver det vanliga!

Tankar kring ”Samtidspsykos”

”Skärmknarkaren” av Max Gustafson (f.1977). Verket utgör en del av utställningen ”Samtidspykos-Mentala psykbryt i en digital tid” som just nu ställs ut på Borås Konstmuseum. Gustafson är främst känd som satirtecknare men han gör även en del verk såsom ”Skärmknarkaren”. I utställningen lyckas han sätta fingret på många av de problem som mänskligheten brottas med:klimathotet, den ekonomiska situationen, friskolornas stora vinster, för att nämna några saker. Skärmknarkaren ger betraktaren en känsla av den avtrubbning som infinner sig i dagens uppkopplade värld. Vi matas med ständig information dygnet runt och det kan vara svårt att värja sig ibland.

Fagning i Hökerum

Fagning vid järnåldersgravfältet i Hökerum, mellan Borås och Ulricehamn. Aktiviteten är ett samarbete mellan Södra Vings hembygdsförening och De Sju Häradernas kulturhistoriska förening(sistnämnda är jag aktiv i). Syftet med fagning är att ge ängsmarken bästa möjliga förutsättningar när det kommer till den biologiska mångfalden. Vi fick undan många fjolårslöv samt en del pinnar. Det var en riktigt härlig lördagsförmiddag och kokkaffet och hembakat smakade extra gott i solskenet. Bra jobbat alla som medverkade!

Viva la Focaccia

En Pasta Pesto intogs på Viva la Focaccia, en god lunch fick man för 110 kr. Smakerna satt där dom skulle och pastan hade perfekt spänst. Dock var det ett minus att inte dricka och kaffe ingick i priset. Lite snålt kan jag tycka när lunchen ändå kostade såpass mycket. I övrigt var servicen klart godkänd. Är man sugen på italienskt är det ändå väl värt ett besök.

Exit Stage Left-Releasespelning

Exit Stage Left gjorde ett fantastiskt uppträdande inne på Viva i Borås. Technon som vanligen fyller dansgolvet byttes ut mot ljuvliga rockriff och effektfulla keyboardflygningar. I samband med denna spelning så släppte bandet även sin första LP, ”Appleberry Trees.” På denna platta kan man vänta sig flera sköna hits såsom ”Good People” och ”Appleberry Trees”. Jag ser fram emot fler spelningar med denna grupp från Borås.

Salängsbäcken-dold bäck

Thomas Laurien och Kennet Öhlund startade 2021 studiecirkeln ”Flow Feelers”.Vid ett antal regelbundna träffar mellan 2021 och 2022 fördjupade de sig kring Salängsbäcken och dess historia. Tillsammans med cirkelns övriga deltagare försökte de att förstå bäcken och dess betydelse. En annan central kugge var att vatten alltid måste ha någonstans att ta vägen. Denna föreläsning gav helt klart mersmak. Mer info om studiecirkeln finns på webben.

Reformationen i Sverige

Musikern och musikhistorikern Dan Olsson höll ett intressant föredrag på Wärenstams om den profana musiken under reformationen. Ljudstarka instrument var det endast hovet och andra höga personer som fick spela. Som exempel kan trumpet och trumma nämnas. Stränginstrument var något som de lägre samhällsklasserna fick hålla till godo med. Dan Olsson spelade även några fina 1500-tals stycken på sin Fela.

Stockholms slott

Stockholms slott stod klart 1754 men grunden lades redan runt 1698-99. Slottet är vackert beläget i centrala Stockholm, ett stenkast från Gamla stan. Slottets föregångare hette Tre Kronor men det slottet brann dessvärre upp år 1697.

Förra veckan spenderades i Stockholm och vistelsen var kopplad till mitt nya jobb som arkivkonsult. I Stockholm fick jag nämligen mitt första konsultuppdrag vilket var väldigt spännande. Givetvis jobbade jag inte dygnet runt, eftermiddagarna och kvällarna spenderades på ”tuben” och till fots när jag såg mig om i den kungliga huvudstaden. Slottet är ju givet kort att besöka och hade jag varit i Stockholm enbart för sightseeing så skulle ett besök därinne förstås ha varit häftigt. Arkitekten Nicodemus Tessin den yngre (1654-1728) var upphovsmannen bakom slottet. Planen var att uppförandet av slottet skulle ta sex år men av olika skäl tog det istället nästan sextio år innan det stod klart. Det främsta skälet kom att vara pengabrist. Slottet är byggt i barock och rokokostil som samsas sida vid sida. Idag används huset inte längre som bostad men aktivitet råder här i högsta grad. Källor: https://www.kungligaslotten.se/artiklar-film-360/kungliga-slottet/2018-08-15-ur-historien–kungliga-slottet.html

Norra Säms kyrkoruin

Norra Säms kyrkoruin är naturskönt belägen vid Sämsjöns norra strand, i Herrljunga kommun. I söndags var det en väldig tur med vädret, det var en solig och uppfriskande dag. Kyrkoruinen i Norra Säm har medeltida anor, närmare bestämt från 1200-talet. Kyrkan var i bruk ända fram till 1843 då den lämnades åt sitt öde och började allteftersom tiden gick att förfalla. En rejäl upprustning av kyrkoruinen gjordes tidigt 1930-tal och man känner verkligen historiens vingslag när man vandrar runt vid ruinen. Varför lät man då denna kyrka lämnas åt sitt öde? Antagligen hade befolkningen i socknen vuxit så pass mycket att kyrkan på 1800-talet inte räckte till storleksmässigt. I närliggande Skölvene uppfördes 1843 en kyrka och blev gemensam för såväl Norra Säm som för Skölvene socken. Vem som byggde kyrkan i Norra Säm har jag inte hittat någon direkt fakta kring men jag gör gärna mer efterforskningar i frågan. Vad vi däremot vet är att kyrkans roll var betydande i samhället från medeltiden och en hyfsad bit in på 1900-talet. Under medeltiden vandrade pilgrimer mellan olika kyrkor. En central plats för pilgrimer att besöka var domen i Nidaros i Norge. Skulle Norra Säms kyrka kunna ha varit en plats som passerande pilgrimer stannade till vid på vägen till Norge? Många frågor dyker upp vid ett besök vid en plats som Norra Säm, oftast blir frågorna fler än svaren. En rundtur i Herrljungabygden rekommenderas varmt såväl för den historieintresserade som för den djur och naturintresserade. Det finns mycket att se och upptäcka!

Källor:https://www.herrljunga.se/uppleva-och-gora/fornlamningar-och-hembygd/norra-sams-kyrkoruin.html

https://www.vastsverige.com/herrljunga/produkter/norra-sams-kyrkoruin/

Timmele hålvägar

Hålvägarna i Timmele är minst sagt spektakulära och var en del i ett större vägnät som passerade genom Ätradalen upp mot Falbygden. Här har allsköns folk dragit fram:allt från soldater till pilgrimer på väg Nidaros i Norge.

Timmele är en liten fin by som är belägen cirka 1 mil norr om Ulricehamn, på vägen mot Falköping. Precis när man kommer in i samhället ligger den lokala pizzerian, vid första anblick skulle det kunna vara som i vilken annan by som helst. Skenet kan som bekant bedra, ovanför pizzerian ligger nämligen dels ett järnåldersgravfält samt fyra så kallade ”hålvägar”. Min första tanke är att det måste röra sig om väldigt många som har passerat förbi det gamla vadstället över Ätran och att en del av dessa varit hästburna. Strax nedanför hålvägarna rinner således Ätran som fortsätter uppströms mot Falbygden. Hålvägarna i Timmele är en av Sveriges bäst bevarade och är en del av den ”röjda vägen” eller ridvägen om man så vill. Detta har i sin tur gett namnet åt det härad som Timmele ligger i, Redvägs härad. Det är ett stort härad som innefattar ett flertal byar inom Ulricehamns kommun och även några inom Falköpings kommun. Gravfältet och hålvägarna skulle kunna vara samtida men sistnämnda har formats av mänsklig påverkan och antagligen även större klimatförändringar. Oavsett hur det ligger till med den saken så är platsen väl värd ett besök. Källor:http://wadbring.com/historia/sidor/timmele.HTML , https://kulturvagen.se/halvagarna-i-timmele/

Skapa din egen webbplats, gratis på WordPress.com.Skapa din egen webbplats.
Börja gratis