Förra veckan spenderades i Stockholm och vistelsen var kopplad till mitt nya jobb som arkivkonsult. I Stockholm fick jag nämligen mitt första konsultuppdrag vilket var väldigt spännande. Givetvis jobbade jag inte dygnet runt, eftermiddagarna och kvällarna spenderades på ”tuben” och till fots när jag såg mig om i den kungliga huvudstaden. Slottet är ju givet kort att besöka och hade jag varit i Stockholm enbart för sightseeing så skulle ett besök därinne förstås ha varit häftigt. Arkitekten Nicodemus Tessin den yngre (1654-1728) var upphovsmannen bakom slottet. Planen var att uppförandet av slottet skulle ta sex år men av olika skäl tog det istället nästan sextio år innan det stod klart. Det främsta skälet kom att vara pengabrist. Slottet är byggt i barock och rokokostil som samsas sida vid sida. Idag används huset inte längre som bostad men aktivitet råder här i högsta grad. Källor: https://www.kungligaslotten.se/artiklar-film-360/kungliga-slottet/2018-08-15-ur-historien–kungliga-slottet.html

Norra Säms kyrkoruin är naturskönt belägen vid Sämsjöns norra strand, i Herrljunga kommun. I söndags var det en väldig tur med vädret, det var en solig och uppfriskande dag. Kyrkoruinen i Norra Säm har medeltida anor, närmare bestämt från 1200-talet. Kyrkan var i bruk ända fram till 1843 då den lämnades åt sitt öde och började allteftersom tiden gick att förfalla. En rejäl upprustning av kyrkoruinen gjordes tidigt 1930-tal och man känner verkligen historiens vingslag när man vandrar runt vid ruinen. Varför lät man då denna kyrka lämnas åt sitt öde? Antagligen hade befolkningen i socknen vuxit så pass mycket att kyrkan på 1800-talet inte räckte till storleksmässigt. I närliggande Skölvene uppfördes 1843 en kyrka och blev gemensam för såväl Norra Säm som för Skölvene socken. Vem som byggde kyrkan i Norra Säm har jag inte hittat någon direkt fakta kring men jag gör gärna mer efterforskningar i frågan. Vad vi däremot vet är att kyrkans roll var betydande i samhället från medeltiden och en hyfsad bit in på 1900-talet. Under medeltiden vandrade pilgrimer mellan olika kyrkor. En central plats för pilgrimer att besöka var domen i Nidaros i Norge. Skulle Norra Säms kyrka kunna ha varit en plats som passerande pilgrimer stannade till vid på vägen till Norge? Många frågor dyker upp vid ett besök vid en plats som Norra Säm, oftast blir frågorna fler än svaren. En rundtur i Herrljungabygden rekommenderas varmt såväl för den historieintresserade som för den djur och naturintresserade. Det finns mycket att se och upptäcka!

Källor:https://www.herrljunga.se/uppleva-och-gora/fornlamningar-och-hembygd/norra-sams-kyrkoruin.html

https://www.vastsverige.com/herrljunga/produkter/norra-sams-kyrkoruin/

Timmele är en liten fin by som är belägen cirka 1 mil norr om Ulricehamn, på vägen mot Falköping. Precis när man kommer in i samhället ligger den lokala pizzerian, vid första anblick skulle det kunna vara som i vilken annan by som helst. Skenet kan som bekant bedra, ovanför pizzerian ligger nämligen dels ett järnåldersgravfält samt fyra så kallade ”hålvägar”. Min första tanke är att det måste röra sig om väldigt många som har passerat förbi det gamla vadstället över Ätran och att en del av dessa varit hästburna. Strax nedanför hålvägarna rinner således Ätran som fortsätter uppströms mot Falbygden. Hålvägarna i Timmele är en av Sveriges bäst bevarade och är en del av den ”röjda vägen” eller ridvägen om man så vill. Detta har i sin tur gett namnet åt det härad som Timmele ligger i, Redvägs härad. Det är ett stort härad som innefattar ett flertal byar inom Ulricehamns kommun och även några inom Falköpings kommun. Gravfältet och hålvägarna skulle kunna vara samtida men sistnämnda har formats av mänsklig påverkan och antagligen även större klimatförändringar. Oavsett hur det ligger till med den saken så är platsen väl värd ett besök. Källor:http://wadbring.com/historia/sidor/timmele.HTML , https://kulturvagen.se/halvagarna-i-timmele/

Det är sällan jag äter på Café Viskan eller som många säger ”Viskan” men ibland händer det. Under den varmare delen av året är det många som avnjuter en fika eller mat ute på Sandwalls plats. Den här dagen satt jag således inomhus. Eftersom jag var lite småhungrig beställde jag in en grillad smörgås. Bemötandet i kassan var som alltid gott men den grillade smörgåsen var ingen större sensation för smaklökarna. 119 kr kostade denna smörgås, för det priset hade jag räknat med en smakupplevelse utöver det vanliga. Tyvärr var det ett ganska torrt bröd, medioker pesto, lite halvtråkiga tomater och en ganska smaklös pesto som jag fick för 119 kr. Med en saftig Ciabatta eller Focaccia hade mitt betyg blivit högre. Viskan är emellertid ganska överprisat (även när det inte är lågkonjunktur). Deras fikabröd håller dock en högre standard än deras grillade smörgås. Smaken är såklart delad men den här smörgåsen föll inte riktigt mig i smaken och det höga priset gjorde inte att den blev godare. Är man ute efter en god cheesecake eller muffins kan det dock vara värt ett besök!

Grön tårta är nuförtiden mer känd under namnet Prinsesstårta, på bilden ser vi en mindre variant i form av en Prinsessbakelse. Bakelsen intogs förövrigt på Gunnars konditori i Ulricehamn. Skaparen av grön tårta var hushållsläraren, skribenten och skolgrundaren Jenny Åkerström (1867-1957). En hushållskola för flickor startades 1907 i Stockholm. Vid skolan gick Astrid, Margareta och Märta, döttrar till prins Carl (1861-1951) och prinsessan Ingeborg (1897-1951). För den breda massan kom hon att bli känd för ett flertal kokböcker såsom Prinsessornas kokbok vilken gavs ut 1929. Hur var det nu med den delikata tårtan? Jo, originalreceptet skrevs samma år som boken gavs ut och hette kort och gott grön tårta. De tre prinsessorna vid hushållsskolan visade sig vara mycket förtjusta i den gröna tårtan och därmed kom den att få sitt vedertagna namn, Prinsesstårta. Tårtan serveras på allt från kalas, bröllop och konfirmationer men två stora skillnader mellan originalreceptet och dagens tårta är sylten och marsipanen. I Jenny Åkerströms recept var det istället färgad mandelmassa som täckte tårtan. Hennes böcker översattes efter några år till engelska och nådde så småningom en amerikansk publik i samband med lanseringen i USA. Hushållskolor hade sin storhetstid från 1910 och 20-talen men på 1960-talet så hade de spelat ut sin roll i det svenska samhället när alltfler kvinnor kom ut i arbetslivet. Det finns med andra ord en hel del kuriosa och historia kopplat till såväl Åkerström som det smakfulla bakverket. Det kan vara värt att fundera på nästa gång du äter en tårtbit!

Källor:https://skbl.se/sv/artikel/JennyAkerstrom https://www.ica.se/artikel/prinsesstarta-historia/

Bamba Fall med band levererade en utomordentlig musikupplevelse på Blå Stället i Angered nu i onsdags. Det var fullsatt vid stora scenen och stämningen var på typ. Gruppen spelar senegalesisk musik och Senegal är även det land som Fall har sitt ursprung från. Med sin unika röst och gitarrspel ackompanjerad av sina kollegor så blev det en magisk kväll. Människorna vi ser på bilden brinner verkligen för sin musik och får med sig publiken på ett bra sätt. Livet som musiker innebär säkerligen mycket tid på resande fot men någon trötthet märktes inte av överhuvudtaget. Hade det funnits utrymme för dans så hade det garanterat varit folk i publiken som kommit igång med detta. En riktigt bra insats och mitt betyg blir full pott, 10/10. På återseende!

På bilden ser vi Lödöse museum, ett kulturhistoriskt centrum för ortens historia. Museet invigdes med pompa och ståt 1995 och har sedan dess stått för ett flertal intressanta utställningar. Två dagar före nyår gjorde jag mitt fjärde eller rentav femte besök på museet och som vanligt var även detta besök mycket givande och intressant.

Lödöse är beläget i de södra delarna av Lilla Edets kommun, genom samhället rinner Göta älv. Ett vattendrag som genom historien varit av stor betydelse för såväl varutransporter och till viss del även passagerartrafik. Lödöse omnämns första gången på 1000-talet i den isländska Njals saga. Orten eller stadsbildningen kom under medeltiden att idka en del handel ute på kontinenten. Bevis för denna handel har stått att finna under markytan när arkeologer sent 18 och tidigt 1900-tal gjorde sina första utgrävningar. Under lång tid var Lödöse den enda och närmsta förbindelsen med västerhavet (Nya Lödöse etableras först runt år 1473, 1621 kom det att bli känt som Göteborg). Innan Lödöses storhetstid så idkades en del handel i närbelägna Skepplanda, dagens Ale kommun. Enligt gamla skrifter sägs Skepplanda ha varit föregångare till Lödöse, av stor betydelse för Skepplanda och dess handel var Grönån och Forsån. Jag återkommer gärna till Skepplanda i ett senare inlägg. Allra helst efter ett besök på orten och efter att mer research gjorts. Lödöse var beläget i gränslandet mellan Norge och Sverige, en fästning vid namn Lödöse hus tros ha uppförts sent 1100-tal, under kung Knut Eriksson (1167-1196). Befästningen kom att attackeras av norrmännen ett flertal gånger och lär ha förstörts någon gång under tidigt 1200-tal. Det finns utan tvekan mycket mer att berätta om Lödöse men av utrymmesskäl nöjer jag mig här. God fortsättning så ses vi snart igen! Källa: https://wadbring.com/historia/sidor/lodose.htm

En novembersöndag gav jag mig ut på en promenad på Göta. I stadsdelen finns en ståtlig villa vid namn Braconierska villan, uppkallad efter sin skapare, häradshövding (ordförande i häradsrätt, härad på landsbygden) Jean Herman Braconier (1866-1940). Villan stod klar 1920 men hade köpts av Braconier redan fyra år tidigare från den dåvarande ägaren A.Håkansson, torghandlare. Det var en stor på hela 21.500 kvm, de byggnader som finns idag på tomten uppfördes 1917-19. Braconier levde här fram till sin död 1940 och därefter kom villan att gå under namnet Göta Sjukhem, verksamheten var i gång fram till 1979. Därefter har såväl privatpersoner och olika företag huserat i byggnaden. I dag är det Järngrinden som håller till i den ståtliga villan uppe på höjden. Tack vare Facebookgruppen ”Gamla Borås” har jag fått till mig en hel del intressant fakta och kuriosa. En eloge till alla intresserade och engagerade!

När Fristad hed börjar nyttjas som regemente så hade indelningsverket funnits i drygt 100 år. Det var den dåvarande kungen Karl XI som låg bakom systemet. Det gick ut på att en eller flera gårdar gick samman till en så kallade rotar. Soldaten fick en bit mark, tak över huvudet och en lön. Primärt kom emellertid Fristad hed att fungera som läger och mötesplats. Soldaterna som övade på heden bodde inledningsvis i tält men så småningom byggs baracker upp. Det bör poängteras att heden hade nyttjats för möten långt före 1797, från det året kommer mötena och sammankomsterna dock att ske mer regelbundet. 1914 uppfyllde inte Fristad hed de högre krav som ställdes på bostäder för soldaterna och samma år flyttade verksam till nybyggda I15 inne i Borås. Idag håller Fristad folkhögskola till på samma plats som regementet en gång i tiden höll till. Folkhögskolan har hållit till i Fristad sedan 1923.