
Ahlströms konditori

Historia-bloggen för historienördar
"En resa i tid och rum"



Dagens cykeltur gick till trakten mellan Borås och Ulricehamn. Detta är natursköna trakter som bjuder på underbara vyer i form av skog, vattendrag och en hel del intressant historia. Kyrkoruinen i Fänneslunda har jag besökt tidigare men ett nytt besök skadar aldrig. Den har en anrik historia och vittnar om en tid när kyrkan hade stor makt i Sverige. Henrik Von Vicken(1624-1690)var Älvsborgs läns första landshövding. I anslutning till kyrkoruinen ligger Fänneslunda säteri(en typ av gods) som grundades av Von Vicken. Det är rimligt att anta att han hade det tämligen gott ställt, silvret och altartavla skänkte han nämligen till kyrkan. Under koret i kyrkoruinen finns familjegraven tillhörande Von Vicken. Kyrkoruinen är väl värd ett besök och jag återkommer gärna till säteriets historia mer framgent. Allt gott!



I en anspråkslös skogsdunge belägen ett stenkast ifrån Dalsjöfors centrum ligger kolerakyrkogården. Det är första gången jag besöker denna kyrkogård. Denna epidemi skördade många människoliv och Toarps socken var inget undantag. På minnestavlan över avlidna kan ett flertal orter samt gårdsnamn i socknen noteras. Under 1800-talet bodde folk i regel kvar på samma ort under hela sitt liv. Ifall man ändå flyttade så var det inte så långa flyttar och man höll sig oftast inom socknen. Under mitt besök på kolerakyrkogården så infinner sig en särskild vördnad, det är ju så med kyrkogårdar överlag men att de dött av en plågsam sjukdom gör det hela lite speciellt. Idag är koleran sedan länge försvunnen i Sverige men i många andra länder finns den i högsta grad kvar. Brist på rent vatten, trångboddhet och dålig hygien är några grogrunder för sjukdomen. Till sist, var tacksam för det du har och att du har hälsan i behåll. Det finns alltid någon som har det värre.




Strax före kl.19 på lördagskvällen kommer jag in på kulturhusets kafé. På scenen sitter trubaduren Joel(han är även med i ovan nämnda grupp). På distinkt göteborgska hälsar han publiken välkomna och presenterar kvällens första låt, en låt skriven för cirka 20 år sedan. Han har god kontakt med publiken, både när han spelar solo såväl som när hans band dyker upp på scenen. Det är en lättsam humor som sprider positivet i hela lokalen. Han har haft sin gitarr sedan 70-talet och nämner mellan låtarna att den stämmer ur sig då och då, kommer ur stämning. Med några snabba vridrörelser är gitarren åter stämd. Han sjunger om sådant som livet, kärlek och sorg. Det är ämnen som både berör och griper tag i en, en riktigt välkomponerad konsert minst sagt!