När man åker in i Ornunga möts man av öppna fält, jordarna är magra och inte särskilt gynnsamma för någon odling. Detta går igen även i grannsocknarna Nårunga Ljur och Asklanda. Området kallas för ”Svältorna”, detta har flera orsaker, en viktig sådan är det svedjebruk som tog rejäl fart under 1700-talet. Jorden i området blev blev bränd och mycket av näringen försvann, en utarmning av jorden skedde. I anslutning till den gamla kyrkan ligger Ornunga fornminnesförening och dess hembygdsgård. Föreningen har funnits sedan 1905 och är den äldsta hembygdsföreningen i Västergötland. Begreppet hembygdsförening myntas något senare under 1900-talet. Några lördagar under sommaren arrangerar föreningen i Ornunga temakvällar med koppling till bygdens historia. Just denna lördag, i slutet av juli inleddes kvällen med en presentation av föreningen och lite om vilka som bodde här under 17,1800-talet. Vad vet vi då om kyrkan? Jo, den är som sagt av medeltida ursprung och var därmed från början katolsk. Efter en guidning i kyrkan ökar ens förståelse för hur kyrkan förhåller sig till omgivningen runt omkring. Att gå till kyrkan var inget som man kunde hoppa över förr i världen. Den som gjorde det kunde räkna med skampåle, åtminstone under medeltiden och fram till 15,1600-talet. Predikstolen i kyrkan tillkom 1720, kyrkbänkarna är ungefär samtida med predikstolen. Det som slår en är att ungefär halva kyrkan invändigt är 1200-tal medan den andra halvan till stor del är 16, 1700-tal. Takmålningarna är emellertid gjorda på 1500-talet. På det stora hela är detta en kyrka med en anrik och imponerande historia, väl värd ett besök.

Kyrkan tornar upp på långt håll redan när man kör in i Nårunga, här ska finnas ett missionsmuseum har jag hört. Orten är för mig oupptäckt, där den ligger inklämd mellan Ljur och Skogsbygden. Kyrkan ser ut att vara uppförd i kalksten, kanske kan den vara från Kinnekulle? Hur det än ligger till med den saken så har kyrkan en intressant historia. Redan i början av 1800-talet fanns det planer på en ny kyrka, den gamla var antagligen både för liten och otidsenlig. Kyrkan i Ljur kom dock att hinna byggas före den i Nårunga. Befolkningen i Ljur ville fortsätta ha sin egen kyrka, detta är en potentiell orsak som förs fram i skriftligt material. För att vara en liten by i Gäsene härad, tämligen långt från någon riktig centralort så förefaller kyrkan som en rejäl pjäs där den tornar upp på åsen. Uppenbarligen har en hel del pengar satsats för att kyrkan skulle kunna uppföras. I de skriftliga källorna finns uppgifter om att församlingen insamlade mellan 2-3000 riksdaler, detta ska ha sagts år 1823. Nästan 30 år innan kyrkan uppfördes. Kyrkan har således en del historiskt intressant att bjuda på. Lyckligtvis var kyrkan öppen när jag var där, en vacker julidag. Ett besök rekommenderas!

På senare år har alltfler restauranger som serverar lite finare burgare ploppat upp i landet. Bastard burgers är en kedja som sedan tidigare finns i bland annat Linköping, Eskilstuna, Jönköping, Mölndal och Göteborg. Det som kännetecknar denna kedja är fokuset på den äkta amerikanska burgaren, så även i Borås. Vita kakelväggar stås att finna i delar av restaurangen. Jag noterar en klar inspiration ifrån New Yorks tunnelbana, eller som det heter där, the subway. Hur var maten då? Maten håller kommer in tämligen snabbt och smakerna är välkomponerade. Det är en riktigt saftig burgare med fräsch sallad, rödlök och tomat i samt en klassisk hamburgedressing. Denna meny där även dryck ingår gick på 159 kr, ett helt ok pris får jag säga. Ett besök på Bastard burgers på Gågatan i Borås rekommenderas varmt!

Ett flertal bad vid har det blivit de senaste dagarna, gårdagen var inget undantag. I goda vänners sällskap gick cykelturen till Frufällan, ett före detta stationssamhälle strax norr om Borås. Namnet Frufällan är minst sagt ett namn som sticker ut. Var kommer då detta namn ifrån? Jo, det fanns i närheten en gård vid namn Frugården. Vid denna gård fälldes träd, svedjebruk fanns här. Namnet Frufällan har alltså inget med äktenskap att göra överhuvudtaget. Den del av skogen där man fäller kallas för fälla. Ortsnamnet skulle kunna redogöras för betydligt mer men det skulle bli en mindre avhandling för att hinna beröra allt av relevans. Till sist, Frufällan är lite av en idyll där den ligger alldeles utmed sjön.