Erik Memsen, kommunalpolitiker och köpman uppförde det gula trähuset på södra torget. Under årens lopp har det rymt ett flertal olika verksamheter. Postkontor huserade här 1839-56. Gustaf Bogislaus von Segebaden var en major som sägs ha haft hett temperament. Denne var chef på på postkontoret. Major C. P. von Utfall blev ny ägare tidigt 1860-tal. Det var denne som kom att ge huset sitt officiella namn:Utfallska huset. Efterlevande övertog huset fram till sekelskiftet. Närmare bestämt Major Gustaf Wilhelm Baeckström med makan Hedvig Von Utfall. Staden blev ny ägare av fastigheten från 1907. Utöver de nämnda funktionerna som hemgården fyllt bör även värdshus och affärslokaler nämnas. Några av de verksamheter som idag finns kan ses på bilden ovan. Här finns även ett trevligt kafé med hembakat liksom teater och körgrupper. Kurser i olika hantverk och språkcafé finns också. Bara för att nämna några av de aktiviteter som finns. Ett besök rekommenderas varmt till detta hus!

Lutherska missionskyrkan är en del av EFS, evangeliska fosterlandsstiftelsen som grundades 1856. Detta var en av många folkrörelser som växte fram under 1800-talets andra hälft. Tomten där kyrkan ligger blev av församlingen köpt 1922. Bygget inviges på pingstmötet 8 år senare. Möllosundsbördige Albin Lönnqvist(1875-1951)var arkitekten bakom kyrkan. Här ligger som syns i bild kyrkan i viss grönska. Vilket utgör ett lugnande inslag i den annars vältrafikerade Kungsleden. Jag besökte kyrkan för många år sedan på en konsert. En härlig upplevelse och god akustik var det minsann!

Kung Carl XIV Johan besöker Borås 1821. Obelisken beställs detta år från Kolmårdens marmorbruk i Östergötland. Marmorblocken blir dock liggande i Linköping, varför är något omtvistat. En teori är att den gled ner i diket vid Långestensbacken(Sjöbo, Borås). Huruvida det stämmer eller ej vet vi inte. 38 år efter statsbesöket kan obelisken komma på plats. Den 4/7 1859 närmare bestämt. Materialet i den är kolmårdsmarmor och den är cirka 10 meter hög. I inskriptionen på obelisken står:”Åt konung Carl XIV Johan af Borås innevånare” Såhär års står den i lummig grönska i all sin prakt!

1914 byggs röda kvarn och är den enda bevarade äldre biografen i Borås. Den är belägen vid Västerbro invid Viskan. Mariestadsbördige Lars Kellman låg bakom ritningarna. För bygget stod Oscar Ohlson. Den byggdes i en tid när alltfler biografer växte fram i Sverige. 1929 visades den första ljudfilmen på röda kvarn, tidigare visades här endast stumfilmer. För verksamheten står kulturförvaltningen, detta sedan 80-talets mitt. Sedan 1998 är den ett byggnadsminne. Ett besök rekommenderas varmt på denna anrika biograf!

Den mekaniska verkstaden startar 1877 på Norrbygärde nordväst om staden. Kvarteret som den låg i hette Gjutaren. Verkstaden förfogade även över ett gjuteri. Därav namnet Gjutaren som tillkom 1907. Det är i vart fall en trolig förklaring till namnet. Ett antal mekaniska verkstäder fanns i Sverige runt sekelskiftet 1900. Konstruktionen på bilden byggdes alltså 1912 och har nu hängt med i 108 år. På undersidan går det se att åldern börjar ta ut sin rätt. Om jag inte missminner mig har bron fått stadgas upp vid något tillfälle. Vid den här tiden på året är den i vart fall belägen i lummig grönska utmed Viskan.

Dannike har besökts ett flertal gånger, oftast på cykel sommartid. Dannike är beläget i de sydöstra delarna av Borås stad och tillhör Kinds härad. Till Kinds härad hör även orter som Länghem, Limmared och Tranemo. De orterna kan mycket väl dyka upp i kommande inlägg! Dannike utgjorde i likhet med de ovan nämnda orter gränsland mot Danmark en gång i tiden. Halland, Skåne och delar av Småland var under flera hundra år danskt. Namnet Daneke nämns första gången tidigt 1400-tal. Dan tros syfta på folkslaget daner, föregångare till dagens danskar. En annan tolkning är att dan är synonymt med ”jämn mark”. Ekbestånd är det som åsyftas i eke. Kring betydelserna tvistar alltså de lärde, trakten är dock underbar med fina sjöar och skogar!

På vägen mot Fristad utmed R42 passerar man Sparsör där en gammal stenbro finns. Sent 1820-tal närmare bestämt. 1937 lades stålbalkarna till vilket gör den lämplig som gång och cykelbro. Brotypen kallas stenvalvsbro, denna har 3 valv. Denna brotyp finns även på andra håll i Sjuhärad. När jag cyklade över bron kände man ”historiens vingslag”. Viskan var i svunna tider en viktig handels och genomfartsled. Sin tids motorväg. Bron och omgivningarna är väl värda ett besök!

I den härliga majsolen gjordes igår en härlig cykeltur i goda vänners sällskap. Efter intagen pizza i Fristad föreslog jag lite spontant att cykla till Borgstena(2 mil norr om Borås).En utmanande tur längs med väg 183 mot Herrljunga. De vackra omgivningarna vägde dock upp det hela. Borgstena kyrka fick 1753 den utformning den har idag. Den var i början ganska oansenlig men exteriörerna och stilen var riklig. Ett långhus i rektangulär form och tresidigt kor i öster utgör kyrkan. Koret kan skönjas längst bak. Tyvärr var kyrkan stängd men det lär finnas en gammal dopfunt från medeltiden inne i kyrkan. Fler besök får det bli till sommaren. Jag vill även flagga för Borgstena chokladfabrik ett stenkast från kyrkan. Deras butik är också värt ett besök. Blev ett lite längre inlägg denna gång. Tack för tålamodet och uppmärksamheten!

I lördags var en fin vårdag med temperaturer mellan 15-17 grader. Sagt och gjort, utan packning gjordes en cykeltur till Gingris natursköna landskap. Bilden ovan togs under en promenad över gravfältet. 48 runda stensättningar och 12 högar. Järnåldern i Sverige sträcker sig från 500 f.kr till ungefär 1000 e.kr.

N A Ljungberg(fabrikör) och J A Sandén(konduktör) inledde frågan om kallbadhus i stadsfullmäktige 1931. 1 år senare återupptogs ärendet och vann laga kraft. 33 för och 11 emot. Ritningar gjordes av Harald Ericson(stadsarkitekt). 750 sittplatser fanns vid badet, 62.000 kr blev kostnad för bygget. Invigningstal hölls av bryggmästare Sven Sandwall. Under årens lopp använde många värnpliktiga sig sv badet. 1949 byggdes en bastu. 27 år senare revs badet, kanske hade det spelat ut sin roll. Storhetstid verkar ha varit på 1920, 30-talen. Den betydelse badet haft förlorades 1939 när inomhusbad byggdes. I den vevan upphörde organiserad verksamhet. Även fast inte badhuset finns kvar så kan man tänka sig hur det tedde sig. En del av sjön är idag reservat för vissa sällsynta fåglar. Foton från tiden finns på Borås stadsarkiv. Ett fotografi finns på platsen från vilken bilden ovan är tagen. Ett besök till Ramnasjön och parken rekommenderas!