Varuhuset EPA eller kort och gott EPA-huset uppfördes 1931-32, det är en väldigt trevlig byggnad som bryter av snyggt mot annan betongbebyggelse. Tillbyggnad av huset gjordes vid 30-talets mitt. Varuhuset huserade i byggnaden i ungefär 30 år, tidigt 60-tal flyttade verksamheten till Stora torget. 1978 övergick EPA-varuhusen i kedjan Tempo, varuhuset på Stora torget höll igång sex år till efter Tempos födelse. Därefter blev Tempo det som vi idag känner till som Åhléns, varuhuset som har allt från böcker till kastruller. De byggnader som Tempo och Åhléns kom att husera i kan dock inte jämföra sig med arkitekturen på huset ovan. Formerna är strikta men de något utsvängda balkongerna ger huset ytterligare en dimension. Beroende på hur solen lyser så ser färgen olika ut, jag skulle beskriva färgen som någonstans mellan ljusbrun eller ljusgul. I bottenplan finns ett flertal olika verksamheter såsom optiker och godisaffär. På de andra våningarna är det idag lägenheter.

Kvällens promenad gick genom centrala stan och även Södra torget passerades. Det var lugnt och behagligt jämfört med hur det annars kan vara under dagtid när alla bussar kryssar fram och tillbaka, ibland i ganska hög hastighet. I tidigare inlägg skrev jag om Hemgården eller Utfallska huset. Flaménska gården är ytterligare en pjäs(av tre gamla kåkar vid torget, tredje återkommer jag till). Jag tycker själv att byggnaden är riktigt trevlig, den ljusbruna färgen får en att tänka på en maffig mockatårta eller en söt bit mandelnougat. Det om det, vem låg bakom detta hus? Jo, den som låg bakom huset var en fabrikör vid namn J P Pomp. Huset uppfördes 1831, ett år efter Hemgården. Pomp var förresten närmare bestämt färgerifabrikör på en av stadens färgerier. Vilket färgeri det rörde sig om har jag dessvärre inte funnit någon information kring. (Det blir skäl att återkomma till färgeriverksamheten i senare inlägg, håll i hatten!) För sin styvdotter Maria Kindlund uppförde fabrikören huset. Vin och spirituosahandlare Nikolaus Wilhelm Flamén var den som kom att ge upphov till namnet på huset. Till en början gick huset under namnet Bergendahlska gården, detta då Kindlund hade en fästman vid namn Claes Bergendahl. Dennes titel var handlande, inte helt klart vilken typ av handel som idkades men en kvalificerad gissning är hantverk av olika slag. Hemslöjd, tyger och liknande var ju den traditionella verksamheten i Borås med omnejd. 1873 köpte Flamén gården och en sammanbyggnad gjordes med det som nu är Flaménska galleriet(ej i bild). Galleriet kommer besökaren till genom att gå igenom huvudentrén för att därefter komma till innergård och en annan byggnad. Där är galleriet där det ganska regelbundet är utställningar, oftast av lokala konstnärer vilket brukar vara mycket trevligt. 1963 köpte dåvarande Borås kommun(Borås stad)byggnaden. Den är således en av få gamla gårdar och träkåkar som har klarat sig undan de stora rivningsvågorna under 1950, 60 och 70-talen. Gården är väl värt ett besök, det finns även en antikaffär i huset. Med tanke på rådande situation är jag osäker på hur det ligger till med den verksamheten liksom galleridelen. Måtte denna pandemi få ett slut, oavsett när det blir. Titta gärna förbi gården!

Nu var det ett tag sedan sist men jag kör på med en av de stopp som gjordes vid den senaste cykelturen till Ulricehamn. Strax efter Dalsjöfors ser jag från banvallen en trevlig kyrka i vit sten. Det rör sig om Toarps kyrka, huvudkyrka i Toarps socken där Dalsjöfors är huvudort. Ett kort stopp blev det i form av bilden ovan och naturen runt omkring insöps förstås. Nödvändigt när man ger sig ut på cykeln, särskilt vid längre turer som denna. Kyrkan är byggd i så kallad gustaviansk stil år 1783. En stil som fått sitt namn inte minst eftersom kung Gustav den tredje gick i bräschen för stilen. (Kungen som förövrigt mördades på maskeradbal i Stockholms slott 1792, men det är en annan historia). Typiskt för stilen är kraftiga former, såsom tornet på bilden. Med en tornhjälm och tornlykta avslutas tornet. Där dagens kyrka stod ska tidigare en mindre kyrka ha stått redan under tidig medeltid. En växande församling gjorde det allt trängre i den kyrkan. Beslut om ny kyrka togs 1780, tre år senare hölls den allra första gudstjänsten. Något besök till kyrkan gjordes tyvärr inte för egen del. Dels på grund av tidsaspekten men också för att jag inte ville gå över någons åker. Nästa gång jag passerar genom samhället huvudvägen för ett besök göras. Jag har hört och läst att interiören ska vara mycket fin i kyrkan. 1856 fick kyrkan sin första orgel, tack vare bidrag från befolkningen i socknen blev detta möjligt. 5000 kr donerades av H. Nellsson(köpman i Borås)för att orgeln skulle kunna sättas in. Ett besök rekommenderas varmt ut till dessa fagra bygder i Toarp med omnejd!

Som jag skrev i förra inlägget gick cykelturen häromdagen till Ulricehamn. En promenad företogs på stadens gator efter intagen lunch på en av stadens restauranger. Ganska snabbt kom jag fram till kyrkan varpå en vandring gjordes därinne. En väl utsmyckad kyrka med bland annat färgstarka takmålningar och magnifika ljuskronor. Ulricehamns kyrka har anor från 1300-talet, kyrkan har emellertid renoverats och byggts om i flera omgångar. Den första kyrkan var en tämligen enkel sådan, då hette den Bogesunds kyrka vilket var det gamla namnet på Ulricehamn. 1660 skedde den första förändringen på kyrkan. Detta år fick nämligen kyrkan sitt vapenhus(förrum beläget i en kyrkas västparti, här skulle eventuella vapen lämnas in). Vapenhus är således en gammal benämning vars funktion mig veterligen idag spelat ut sin roll i Sverige. Traditionen med vapenhus går tillbaka till medeltiden. Tillbyggnad av kyrkan görs åt öster sent 1600-tal. Från början var gravkoret(från tidigt 1700-tal)tänkt som sakristia. Idag fyller den dock två funktioner, dels som kyrkans förrum men också för kontemplation då bänkar finns här. Det torn som syns på bilden ovan fanns inte från början. En tillbyggnad åt väster genomfördes 1758 och tornet är upptill helt i trä. 33 år senare byggdes på kyrkans norra sida en liten sakristia. De målade slingorna togs fram 1937 och sattes ovanför dörren till nyss nämnda rum. Kyrkans medeltida anor/ursprung får på så vis sitt belägg. Målningarna som nämndes gjordes av Anders Falck(kyrkomålare bördig från Falkenberg) under 1680-talet. I taket ges delar av skapelseberättelsen och det som kom att ske med Adam och Eva. För att göra en lång historia kort. Det finns ett flertal vackra inventarier som jag skulle kunna skriva mer om här(risk att bli för långrandig) Ett hett tips är att besöka kyrkan som har öppet 9-17 varje dag. Här finns även en ljudguide sittandes på väggen i kyrkan för den som vill veta mer. Väl bekommet!

Gårdagens cykeltur fortsatte längs med banvallen till Ulricehamn. En intressant historisk plats ligger ungefär 1 mil väster om Ulricehamn. I något som heter Södra vings socken. Detta var första gången jag besökte borgruinen, en fantastisk upplevelse. Västsverige och även nuvarande Sjuhärad utgjorde gränsland mot danska Halland och norska Bohuslän. Mellan Borås och Ulricehamn strålade vägarna samman från de i norr liggande skogarna ner mot Ulricehamn. Eller som det då hette, Bogesund. Vägen mellan dessa två städer var således huvudvägen, sin tids motorväg. Benedikta Gustavsdotter av Ving-ätten utfärdade 1378 ett brev under namnet Waethersholm. Gården tillhörde ätten sedan svunna tider. Den låg inom ett så kallat godskomplex. Heyne Snakenborg som var väpnare och anhängare till kung Albrekt kom att bli Benediktas make. Danska drottningen, Margareta belägrade borgen med sina trupper 1388-89. 1 km väster om borgen grundades ett förvaltningscentrum åt danska kronan. Närmare bestämt i dagens Hökerum. Snakenborg var borgens siste innehavare. Hökerum kom att hamna i Gudhems klosters ägo efter dennes död. Ett besök till ruinen rekommenderas varmt till denna tidigare gränstrakt!

Majestätiskt syns tornet på långt håll när man tar sin dagliga promenad. När jag närmar mig kyrkan känner jag historiens vingslag. En föregångare till denna kyrka har funnits. På samma plats fanns på 1200-talet en stenkyrka. Kyrkan låg i det som då kallades Torpa församling. Samt senare även Torpa socken, kyrkan låg därmed utanför stadsgränsen när Borås sedan grundades 1621. I denna socken var även skattesatsen lägre än i staden. Detta gjorde att en del boråsare flyttade in till socknen. (Socknen inkorporerades med Borås först 1917). Under Gustav den andre Adolfs tid dominerade den gotiska stilen. Vilket denna kyrka är ett bra exempel på, fastän att den ju byggdes efter kungens död. En del tillägg har gjorts under tidens gång. 1681 tillkom exempelvis det nuvarande tornet. Jag har själv besökt kyrkan vid någon konsert och även vid en konfirmation. Ett besök rekommenderas varmt!

Dagens cykeltur i goda vänners sällskap blev till Rångedala. Orten är belägen cirka 17 km nordost om Borås. Vi cyklade på det som kallas banvallen, en tidigare järnväg gick här mellan Borås och Ulricehamn. Denna var i bruk 1917-86, 1985 gick det sista tåget för passagerare. Sista året nyttjades sträckan endast för godstrafik. Varför den lade ner är något oklart, eventuellt spelade lönsamheten in. I vilket fall är det en underbar väg att cykla på. Gamla stenbroar och kvarnrester passerades på vägen till Rångedala. Nog sagt om detta! Rångedala kyrka är byggd i så kallad empirestil eller kejsarstil(pampig och robust). Sandhultsbördige Petter Pettersson var arkitekten bakom bygget. Kyrkan var dessvärre stängd men i den lär en maffig altartavla finnas. Slående likheter med den i S:t Marcoklostret lär finnas. I kyrkan ska även en dopfunt från medeltiden finnas. L.J Mellén var prost och kyrkoherde i pastoratet under 40 års tid. Denne gick ur tiden 1911. Eftersom kyrkan var stängd fick det bli en promenad på kyrkogården. En mycket fin kyrkogård med vackra gravar. Promenaden var en historielektion i sig. Många olika titlar stod att finna på gravstenar från 1800-talets mitt till och med tidigt 1900-tal. Såsom hemmansägare, folkskollärare, handlare och präster. Detta säger mycket om vilket klassamhälle Sverige var för inte alltför längesedan. Ett samhälle som på många sätt inte var jämlikt eller jämställt. Dock var det väldigt givande att studera dessa gravar för att komma människor och tidens anda närmare. Ett besök till denna vackra kyrka rekommenderas!

I augusti 2010 började jag på denna anrika skola. Mina förväntningar var höga och det var mycket spännande. På det hela taget 3 roliga år med minnen för livet. Ni som nu tror att inlägget ska handla om min skolgång kan vara lugna. Lars Kellman var arkitekten bakom skolan som står på en stengrund och omges av det tidstypiska teglet. Påbyggnad av skolan har skett i fem omgångar. Den senaste var 2017, ny innergård och nytt bibliotek tillkom då. Byggnaden är väldigt storslagen och det gick att känna historiens vingslag de år jag gick på skolan. Många nu kända personer har gått på skolan. Före detta statsministern Ingvar Carlsson, skådespelaren Helge Skoog och författaren Hans Rosenfeldt för att nämna några. Detta kan jag tänka mig är en faktor till att detta gymnasium är en av de skolor i Borås med flest studiemotiverade elever. Oavsett hur det ligger till med den saken är den vackert belägen nära skog och mark. Ett flertal träd och buskar omger skolan. Ett lugnande inslag i en stundtals stressig studiesituation!

Denna nätta men ändå storslagna byggnad har jag passerat många gånger genom åren utan att fundera över dess historia. Här huserade en gång i tiden Borås enskilda handelsbank. Strategiskt placerad mitt i centrum för den som behövde uppsöka banken. Oavsett om ärendet var av akut karaktär eller mindre brådskande stod den till allmänhetens tjänst. Huset består av tre våningar och har även en vindsvåning. Huset har en stengrund och ett mörkbrunt tegel. Denna färg ger byggnaden en viss elegans och känsla av seriositet. Idag huserar Uddetorp investment i huset. Gå gärna förbi och beundra denna klassiska byggnad!

Av husets namn att döma tordes en adlig familj ha bott här från början. Jag har dock inte funnit några belägg för detta men återkommer gärna. I sekelskiftets Sverige var det emellertid ett fåtal som hade råd att bo på detta sätt. Huset är byggt i så kallad jugendstil, även kallad Art Nouveau. Denna stil hade sin storhetstid från cirka 1890 fram till tidigt 1920-tal. Österrike och Belgien var två viktiga länder för stilens framväxt och utveckling. När jag besökte Wien för några år sedan var jugendhus något som dominerade i stadsbilden. Med sina pampiga stil som tagit viss inspiration från djurriket blir man helt betagen av husen. I Borås finns inte fullt så många hus i denna stil. Därför är det än roligare att de som finns faktiskt har fått stå kvar! Von Ahnska huset utsågs nyligen till Sveriges vackraste byggnad i en topp-100 lista. I huset inryms kafé och några butiker vilket gör det väl värt ett besök!